Vad är tokenisering av tillgångar?
Sammanfattning
Tokenisering innebär att en tillgång eller rättighet får en digital representation i ett programmerbart register. En obligation kan exempelvis representeras av en token som visar innehavet och kan överföras enligt bestämda regler. I juni 2025 föreslog EU:s värdepappersmyndighet ESMA att EU:s försöksregler för värdepappershandel i delade digitala register skulle bli permanenta, trots att deltagandet ännu var begränsat.
- En token kan representera en tillgång eller rättighet utanför själva kryptonätverket.
- Ett programmerbart register kan hantera både innehav och regler för överföring.
- Ether (ETH) är Ethereums egen kryptotillgång, skild från de tillgångar som tokeniseras på nätverket.
Tokenisering av tillgångar
Tokenisering innebär att en tillgång eller rättighet representeras av en digital token i ett programmerbart register. Det kan exempelvis gälla en obligation, en fondandel eller pengar som en bank är skyldig en kund. Registret kan bygga på en blockkedja, men behöver inte vara öppet för allmänheten.
Det som förändras är den tekniska formen. Om banken är skyldig kunden pengar förändras inte den skyldigheten bara för att rätten till pengarna visas som en token. Stablecoins är en typ av token som är tänkt att följa värdet på pengar eller andra tillgångar.
Här handlar tokenisering om tillgångar och rättigheter. Samma ord används även inom exempelvis språkmodeller och kortbetalningar, men då avses andra processer.
Var används tokenisering i praktiken?
Banker och andra finansaktörer prövar bland annat hur pengar, värdepapper och tillgångar som används som säkerhet kan hanteras i sammankopplade, programmerbara system. Syftet är att förenkla flera led i samma affär, exempelvis registrering och betalning, i stället för att stämma av skilda register. I oktober 2024 beskrev BIS och CPMI ett växande antal projekt och försök på reglerade finansmarknader.
När en tokeniserad obligation byter ägare behöver köparen också betala. Stablecoins används som betalningsmedel vid handel med tokeniserade tillgångar. Vilket betalningsmedel och nätverk som används beror på upplägget.
Även rättigheter kopplade till fastigheter kan representeras av tokens. En BIS-studie, reviderad i juni 2026, undersökte amerikanska plattformar för sådan tokenisering med data från 2019–2025. En token kunde exempelvis ge rätt till en del av hyran från en fastighet. Efter naturkatastrofer ökade handeln med dessa tokens när plattformarna erbjöd återköp. Återköpen var samtidigt förknippade med en större risk att plattformarna inte kunde betala sina skulder. Att en token gick att överföra var alltså bara en del av förklaringen till att den gick att sälja.
I EU ger DLT-pilotordningen vissa marknadsaktörer möjlighet att pröva handel och avveckling av värdepapper med distribuerad registerteknik, DLT, inom ett särskilt regelverk. I juni 2025 konstaterade EU:s värdepappersmyndighet ESMA att deltagandet ännu var begränsat och föreslog att pilotordningen skulle bli permanent. Förslaget ändrade inte i sig reglerna.
Så fungerar tokenisering
Det behöver vara tydligt vad en token representerar. Om det är en obligation behöver det framgå vem som är skyldig att betala, vem som får äga den och vilka villkor som gäller. Därefter kan registret användas för att hantera innehav och överföringar.
Smarta kontrakt kan utföra delar av hanteringen, till exempel kontrollera att mottagaren får ta emot en token. Men ett program kan inte ensamt skapa en fungerande juridisk koppling till en tillgång utanför registret. Tokenisering består därför av tekniska, ekonomiska och juridiska delar.
Ett förenklat exempel är en token som sägs representera guld. Registret kan visa att den har flyttats från en adress till en annan. Det bevisar inte att guldet finns, förvaras enligt avtalet eller kan lämnas ut. De uppgifterna behöver kontrolleras separat.
RWA som begrepp
RWA är en förkortning av real-world assets. I tokeniseringssammanhang används den om tillgångar med en koppling utanför själva kryptonätverket. Uttrycket omfattar ofta både fysiska tillgångar och finansiella tillgångar. En obligation är alltså ett relevant exempel trots att den inte är ett fysiskt föremål.
På Stellar kan utgivare skapa digitala tillgångar som exempelvis ger rätt att få betalt av någon. XLM är nätverkets egen kryptotillgång, inte de tillgångar som ges ut där. Smarta kontrakt kan dessutom behöva uppgifter om omvärlden; Chainlinks orakelnätverk förmedlar sådan data.
Exempel på vad en token kan representera
| Tillgång | Möjlig koppling | Vad som behöver framgå |
|---|---|---|
| Pengar på bankkonto | Pengar som banken är skyldig kunden | Vilken bank som är skyldig att betala |
| Obligation | Rättigheter enligt obligationsvillkoren | Utgivare, betalningsvillkor och överlåtelseregler |
| Fondandel | En andel i en bestämd fond | Fondens villkor och regler för inlösen |
| Guld | En avtalsenlig rätt kopplad till guld | Förvaring, rättighetens omfattning och utlämning |
Handel med tokeniserade tillgångar
Tokenisering kan göra det möjligt att kombinera registrering och vissa instruktioner för överföring i samma system. Det kan minska behovet av att stämma av separata register. Men möjligheten att tekniskt flytta en token är inte samma sak som att det finns en köpare.
En tillgång som är svår att sälja blir inte automatiskt likvid. Det kan också finnas begränsningar för vilka personer som får inneha eller lösa in den digitala representationen. Det kan därför uppstå problem om en token framstår som lättare att lösa in än den underliggande tillgången faktiskt är.
Risker med tokenisering
Riskerna finns både i tillgången och i upplägget runt den. En låntagare kan misslyckas med att betala, ett förvaringsavtal kan vara otillräckligt och kod eller överföringssystem kan sluta fungera. Det behöver vara tydligt vem som ansvarar när något går fel.
Rättigheterna vid insolvens, villkoren för inlösen och kopplingen mellan den digitala representationen och tillgången är därför centrala frågor. Tekniken ersätter inte den kontrollen. Att transaktionshistoriken kan läsas i en blockkedja är bara en del av bilden.
Ethereum-ETP och tokenisering
En Ethereum-ETP ger inte innehavaren rätt till de obligationer, fondandelar eller andra tillgångar som registreras på Ethereum. ETH är nätverkets egen kryptotillgång och används bland annat för avgifter. Den är inte samma sak som de tokens som skapas genom tokenkontrakt på Ethereum.
En Ethereum-ETP ger exponering mot ETH genom ett värdepapper. Den följer inte automatiskt värdet på tokeniserade tillgångar och ger inte del av deras kassaflöden. Det går att investera i Ethereum genom en sådan produkt utan att äga de tokeniserade tillgångarna. Ökad användning av en teknik är inte i sig en prognos för en viss tillgångs pris.
Källor
- Sveriges Riksbank: Tokenisering av pengar och tillgångar
- Bank for International Settlements / CPMI: Tokenisation in the context of money and other assets: concepts and implications for central banks (21 October 2024)
- European Central Bank: From hype to hazard: what stablecoins mean for Europe (28 July 2025)
- Bank for International Settlements: When bricks meet bytes: does tokenisation fill gaps in traditional real estate markets? (revised June 2026)
- European Union: Regulation (EU) 2022/858 on a pilot regime for market infrastructures based on distributed ledger technology
- European Securities and Markets Authority: ESMA suggests amendments to the DLT Pilot Regime to make it permanent
- Bank for International Settlements: The tokenisation continuum
- Stellar Development Foundation: Assets Overview & Comparison
- Stellar Development Foundation: Lumens (XLM)
- Chainlink: Chainlink FAQs
- Bank for International Settlements: Financial stability implications of tokenisation
- Ethereum.org: What is Ether (ETH)?
- Ethereum.org: ERC-20 Token Standard


