Vad är en blockkedja?

Vad är en blockkedja?

En blockkedja, eller blockchain, är ett digitalt register där uppgifter samlas i block som länkas till varandra. Kopior av registret finns hos flera datorer, så kallade noder. Nätverkets regler avgör vilka uppdateringar som accepteras.

Nyttan uppstår när flera deltagare behöver dela samma historik utan att låta en enda part ensam sköta registret. Tänk dig en gemensam kassabok där varje deltagare har en egen kopia. När en betalning godkänns uppdateras kopiorna enligt samma regler, så att deltagarna kan kontrollera att samma pengar inte används två gånger.

Det skiljer sig från ett register där en enda organisation bestämmer över alla ändringar. I Bitcoin kan noderna till exempel kontrollera transaktioner och digitala signaturer utan att en bank godkänner varje överföring.

Blockkedjan är alltså inte själva kryptovalutan. Den är en del av tekniken som håller reda på transaktionerna. Introduktionen till kryptovalutor beskriver tillgångarna som kan överföras i nätverken.

Hur fungerar en transaktion i en blockkedja?

Tänk dig att någon skickar Bitcoin till en annan adress. Överföringen går förenklat till så här:

1. Avsändarens plånbok signerar transaktionen med en privat nyckel.
2. Transaktionen skickas till nätverket. Noder kontrollerar bland annat signaturen och att samma Bitcoin inte redan har spenderats.
3. Transaktionen tas med i ett block. Nätverkets regler avgör vilket block som får bli nästa del av kedjan.
4. När fler block följer efter blir det svårare att ändra den tidigare historiken.

En kryptoplånbok hanterar nycklarna och signeringen. Tillgångarna ligger inte som filer i plånboken.

Blocken länkas med kryptografiska kontrollvärden, så kallade hashvärden. Om uppgifter i ett äldre block ändras stämmer inte länkarna längre. Det gör ändringen möjlig att upptäcka, men betyder inte att varje blockkedja är omöjlig att angripa. I Ethereum binds block, noder och nätverkets gemensamma regler ihop på detta sätt.

Varför behövs konsensus?

Nätverket måste kunna avgöra vilken historik som gäller, även när olika noder tar emot uppgifter vid olika tidpunkter. Metoden för att komma överens kallas konsensus.

Bitcoin använder proof of work, där beräkningsarbete ingår i processen för att skapa block. Ethereum använder proof of stake, där validerare sätter ETH i pant och deltar i att föreslå och bekräfta block. Båda är metoder för att få nätverkets datorer att enas om nästa block.

Vad skiljer publika och privata blockkedjor åt?

På en publik blockkedja kan allmänheten normalt läsa transaktionerna. I ett privat nätverk kan åtkomsten vara begränsad till bestämda deltagare. En annan viktig skillnad är vem som får validera: vissa nätverk är öppna, medan andra kräver tillstånd.

Orden publik och decentraliserad betyder därför inte samma sak. Ett register kan vara synligt för alla men ändå kontrolleras av ett fåtal aktörer. En grundläggande skillnad går mellan öppna nätverk och nätverk där deltagande kräver tillstånd.

Vad används blockkedjor till?

Betalningar är ett användningsområde. Ett annat är att låta program flytta digitala tillgångar enligt bestämda regler. Blockkedjan fungerar då som den gemensamma historiken: deltagarna kan se vem som äger en tillgång nu och vilka överföringar som ledde dit.

Blockkedjan, tillgången och tjänsten är olika saker

Begrepp	Funktion	Exempel
Blockkedja	Registrerar transaktioner enligt gemensamma regler	Ethereum
Kryptotillgång	Kan överföras eller användas i nätverket	ETH används för nätverksavgifter
Smart kontrakt	Utför instruktioner när det anropas	Ett program för att överföra token
Applikation	Gör en tjänst tillgänglig för användaren	En tjänst för handel med token

På Ethereum kan smarta kontrakt användas för bland annat DeFi, decentraliserade finansiella tjänster. Vid tokenisering representeras en tillgång eller rättighet digitalt. Att registreringen sker på en blockkedja säger däremot inte i sig vilka juridiska rättigheter innehavaren har.

Vad kan en blockkedja inte lösa?

Ett gemensamt register kan visa vilka uppgifter som har registrerats. Det bevisar inte att uppgifterna från början var sanna. Om en token påstås motsvara en tillgång utanför nätverket måste kopplingen till den tillgången kunna kontrolleras separat.

Tekniken gör inte heller en kryptotillgång värdefull eller en tjänst pålitlig av sig själv. Nätverk kan ha begränsad kapacitet, avgifter och olika beroenden. Den som vill förstå en investering behöver därför skilja på hur nätverket fungerar och vad investeringen faktiskt ger exponering mot. Guiden om krypto-ETP:er beskriver hur prisexponering genom ett värdepapper skiljer sig från att använda kryptotillgången i nätverket.