Kryptobedrägerier: varningssignaler och hjälp

Vad gör jag om jag har blivit utsatt för kryptobedrägeri?

Kontakta banken direkt om du misstänker att du har blivit lurad. Banken kan bedöma om en betalning går att stoppa eller om konton och betalmedel behöver spärras. Gör sedan en polisanmälan genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Vid ett pågående brott där polis behövs snabbt gäller 112.

Spara meddelanden, betalningsuppgifter, webbadresser och skärmbilder. Avbryt kontakten med den misstänkta bedragaren. Detta är Polisens anvisningar vid investeringsbedrägeri. En anmälan innebär inte att pengarna säkert kan återfås.

Hur går kryptobedrägerier till?

Kryptovalutor kan användas som lockbete, betalningsmedel eller teknisk förklaring i ett bedrägeri. Det behöver inte finnas någon verklig investering bakom erbjudandet.

Kontakten kan börja med en annons eller någon som utger sig för att vara rådgivare. En professionell webbplats är inget bevis på att verksamheten finns. Ett vanligt upplägg är att någon oväntat tar kontakt, lovar hög avkastning och pressar fram en betalning.

Andra upplägg riktas mot den som redan har en kryptoplånbok. En falsk supporttjänst kan försöka få tillgång till återställningsfrasen. En webbplats kan också lura användaren att godkänna en överföring eller ge ett kontrakt rätt att flytta tokens. Därför behöver både nycklar och godkännanden i plånboken skyddas.

Vilka varningssignaler finns?

Exempel på upplägg att känna igen

Situation	Vad som kan hända	Relevant kontroll eller hjälp
Oväntat investeringserbjudande	En okänd kontakt pressar fram betalning	Kontrollera företaget och kontaktvägen oberoende av avsändaren
Pengar ska frigöras mot en avgift	Nya betalningar krävs utan att någon utbetalning kommer	Avbryt kontakten och dokumentera kraven
Support vill ha återställningsfrasen	Den som får frasen kan ta kontroll över innehavet	Lämna inte ut frasen
Någon vill fjärrstyra datorn	Personen kan komma åt konton och göra överföringar	Kontakta banken om åtkomst redan har lämnats

Löften om stora vinster med liten risk och krav på snabba beslut är varningssignaler. Ett saldo på en webbplats bevisar inte heller att pengarna finns eller kan tas ut. Konsumentverkets vägledning och Polisens exempel ovan beskriver varför erbjudandet behöver kontrolleras utanför den miljö som avsändaren själv visar.

Är krav på skatt eller uttagsavgift alltid en bluff?

Nej, avgifter kan förekomma hos verkliga tjänster. Men ett krav på ytterligare betalning för att få ut en påstådd vinst eller återfå förlorade pengar är ett känt bedrägeriupplägg. Det går inte att bedöma kravet enbart utifrån vilket namn avgiften har fått.

Finansinspektionen varnar för bedragare som lovar återbetalning och därefter kräver pengar. De kan hänvisa till skatt, försäkring eller bankkostnader. Myndigheten beskriver också hur personer får höra att de har gamla Bitcoininnehav som de inte känner till. Påståendet ska inte förväxlas med en verifierad tillgång eller ett verkligt myndighetsbeslut.

Är kryptovaluta i sig en bluff?

Att en investering faller i värde är inte i sig bevis på bedrägeri. Det är skillnad på marknadsrisk, tekniska fel och att någon medvetet vilseleder andra för att komma åt deras pengar. Samtidigt gör en verklig kryptotillgång inte varje erbjudande kring den trovärdigt. Introduktionen till kryptovalutor beskriver hur tillgångarna fungerar.

Vad förändras om exponeringen sker genom en ETP?

En krypto-ETP handlas som ett värdepapper hos en nätmäklare. Investeraren behöver då inte ordna en egen kryptoplånbok eller skicka kryptotillgångar till en separat handelsplattform. Vissa moment där nycklar, adresser och tokenbehörigheter måste hanteras personligen faller därmed bort.

Det tar inte bort marknadsrisk, produkt- och förvaringsrisk eller risken att luras av falska webbplatser och kontaktförsök. En ETP är inte heller ett sätt att återfå pengar som redan har förlorats. Jämförelsen mellan kryptoplånbok och ETP går igenom skillnaderna. Guiden om ETP:er förklarar produktformen.