Vad är kryptovaluta?

Sammanfattning

En kryptovaluta är en digital tillgång som kan överföras mellan adresser i ett elektroniskt nätverk. Bitcoin kan exempelvis skickas som värde mellan två adresser, medan Ether används för att betala avgifter i Ethereumnätverket. Transaktionerna registreras enligt nätverkets regler och godkänns med kryptografiska nycklar.

Publicerad 3 september 2026uppdaterad 8 oktober 2026

Skriven av

Philip Palapelas

Software Engineer

Kryptoinvesterare sedan 2020. På Virtune sedan 2023, bygger systemen som följer bolagets krypto-ETP:er och deras underliggande tillgångar.

Granskningsansvarig

Peter Arvidsson

Co-founder & COO

Ansvarig för verksamheten bakom Virtunes fysiskt backade krypto-ETP:er sedan bolagets start 2022, från emission till börsnotering.

  • En blockkedja är en distribuerad huvudbok, medan kryptovalutan är en tillgång som registreras i den.
  • Privata nycklar används för att godkänna överföringar från en adress.
  • Direktägande, förvaring hos en kryptotjänst och en krypto-ETP är tre olika sätt att få exponering.

Kryptovaluta i korthet

En kryptovaluta är en digital tillgång som kan överföras mellan adresser i ett elektroniskt nätverk. Bitcoin och Ether är två exempel. Ether, med förkortningen ETH, är kryptovalutan i nätverket Ethereum. Till skillnad från ett saldo på ett bankkonto behöver transaktionerna inte registreras i en banks eget system. De registreras i stället enligt reglerna för det aktuella kryptonätverket.

Ordet krypto används ofta som en kortform för både kryptovalutor och andra digitala tillgångar. I EU:s MiCA-förordning används den bredare termen kryptotillgång, eftersom alla tillgångar i kategorin inte är tänkta att fungera som betalningsmedel. Guiden om stablecoins visar hur en token kan vara kopplad till en valuta. Du kan läsa mer om den juridiska indelningen i MiCA-guiden.

Översikten över olika kryptovalutor jämför tillgångarnas användning och förklarar varför ett fast antal snabbt blir inaktuellt.

Så fungerar en överföring

En kryptovaluta är en digital tillgång som vanligtvis bygger på blockkedjeteknik. Den gör det möjligt att äga och överföra värde utan att varje transaktion behöver hanteras av en central mellanhand, som en bank.

En blockkedja är ett register som flera datorer hjälps åt att uppdatera. Där registreras innehav och transaktioner enligt nätverkets regler. Guiden om blockkedjor går igenom vad blocken innehåller och hur nätverket kommer överens om historiken.

När någon skickar kryptovaluta innehåller instruktionen bland annat mottagarens adress och en digital signatur. Nätverket kontrollerar att instruktionen följer reglerna innan transaktionen läggs till i registret. Exakt hur kontrollen går till varierar. I Bitcoin samlas bekräftade transaktioner i block genom mining.

Det är alltså inte en fil eller ett digitalt mynt som flyttas mellan två datorer. Det som förändras är uppgifterna i nätverkets gemensamma register.

Privata nycklar och kryptoadresser

En kryptoadress kan jämföras med en mottagaruppgift: den används för att ta emot en tillgång. Den privata nyckeln används för att signera transaktioner från adressen och ska hållas hemlig.

En kryptoplånbok hjälper användaren att hantera adresser och nycklar. Plånboken förvarar därför inte kryptovalutan på samma sätt som en fysisk plånbok förvarar sedlar. Själva innehavet finns registrerat i blockkedjan, medan plånboken är verktyget som hanterar kontot och nycklarna.

Användningsområden

Olika kryptovalutor har olika syften och användningsområden. En kryptovaluta kan användas för att överföra värde, betala nätverksavgifter eller använda applikationer som körs på en blockkedja. På Ethereum används Ether bland annat för att betala nätverksavgifter.

Varför nya kryptovalutor skapas

Ett nytt blockkedjenätverk kan ha en egen kryptovaluta. Det går också att skapa en token ovanpå ett befintligt nätverk. Ett exempel är tokens som följer Ethereums ERC-20-standard. De skapas genom smarta kontrakt, program som körs i nätverket, utan att en ny blockkedja behöver byggas.

Att en kryptovaluta är ny säger inget om dess framtida värde. Tillgångarnas användning, utbud och risker skiljer sig åt.

Ägande och förvaring

Direktägd kryptovaluta kan hanteras i en egen plånbok eller förvaras hos en kryptotjänst. Med en egen plånbok kontrollerar du nycklarna och ansvarar för säkerhetskopior. Hos en kryptotjänst som hanterar förvaringen sköter företaget normalt nycklarna, medan din åtkomst och dina uttag styrs av tjänstens villkor.

Det går också att få exponering mot priset genom ett börshandlat värdepapper, till exempel en krypto-ETP. Då äger du värdepappret, inte kryptovalutan. Värdepappret kan därför inte skickas till en kryptoadress eller användas i blockkedjan.

Virtunes ETP:er är fysiskt backade. De underliggande kryptotillgångarna utgör säkerhet för produkterna och förvaras separat i cold storage (offlineförvaring) hos ett förvaringsinstitut. Med en ETP kan investeraren få exponeringen via en nätmäklare och samla innehavet med andra värdepapper i exempelvis ISK eller KF där produkten erbjuds, utan att hantera en egen plånbok eller privata nycklar.

Direktägd kryptovaluta och krypto-ETP

Direktägd kryptovalutaKrypto-ETP
Vad du ägerKryptotillgångenEtt börshandlat värdepapper
FörvaringEgen plånbok eller kryptotjänstBeror på produktens konstruktion
Kan användas i blockkedjanJaNej
HandelBeror på nätverk och handelsplatsUnder börsens öppettider

Du kan läsa mer om förvaring i guiden om kryptoplånböcker. Guiden om ETP:er beskriver hur börshandlade produkter fungerar.

Risker med kryptovalutor

Kryptovalutor kan röra sig kraftigt i pris. En mindre eller ny tillgång kan dessutom ha låg likviditet, kort historik och ett stort beroende av ett fåtal utvecklare eller innehavare.

Vid direktägande tillkommer tekniska och operativa risker. En felaktig överföring går normalt inte att återkalla, en läckt nyckel kan ge någon annan kontroll över innehavet och en kryptotjänst kan drabbas av tekniska eller ekonomiska problem.

För att förstå risken behöver man därför granska både tillgången och sättet den förvaras eller handlas på. Ett välkänt namn, en hög tidigare avkastning eller ett nytt regelverk är ingen garanti för framtida värde eller säkerhet.

Källor

  1. Official Journal of the European Union: Regulation (EU) 2023/1114 on markets in crypto-assets (MiCA)
  2. Bitcoin.org: How does Bitcoin work?
  3. Ethereum.org: Ethereum wallets
  4. Ethereum.org: What is Ether (ETH)?
  5. Ethereum.org: ERC-20 Token Standard
  6. Virtune Investor Relations: Fysisk backning och säkerheter